ser kristallklart nu. crystal babe, crystal!

Små nästan obemärkta stunder av lycka ättrar sig fast på närminnet näthinnan på ytan men ändå i det stora dunkande och reapet och inte tappa minnet inte nu inte än. Bär ut pappkassar med krasslig kärlekspoesi krossat glas och texter och har redan glömt till vem jag skriver tar ett eller två kliv framåt över kartonger vid den gröna väggen och bakom den tredje gatan äter jag medelhavet jag och jens och ett postcard till västra kammare av frankrike senare  har jag vaccin i blodet rusar det är sådant som jag gör sådant som jag har. Tittar på J i S oh J i H och tänker att allting är värt besväret. Besväret lycka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0