at II long street II many years ago



Någon satte upp och någon hittade den här lappen på en lyktstolpe för flera år sedan. Nu hittade jag den på en dator jag använde för många tider sedan. Trots att tiden var annorlunda då, vittnar den fortfarande om något aktuellt. Något bra. 

det finns en park vid avenyn



Ovanför texten? Beats som jag ska dansa till på den där parken tonight.

timing IS everything


The Lost Tribes of New York City from Carolyn London on Vimeo.

En vän från back in the days ringde fel och hamnade i mitt öra. I trettio minuter. Vi spontanplanerade en hel del storslaget. Tänker att det är ödet. Tänker på den där vinsten som jag kunde ha fått på flera sexsiffriga nollor men aldrig fick. Jag blev bra bara därför. Jag blev hel och nöjd och okomplicerat komplicerad. Nu fokuserar jag på vila men det är svårt när blodet rusar och sömnen sitter i träden och skrattar åt mig. Mest av allt tänker jag på sömnadsprojektet, inte då det där med ögonlocket utan det med överlocket. Borde skriva en projektplan. Nu bums. Men jag är upptagen av tanken på en WiFi-session i palmen på stranden på andra sidan jorden. Möjligtvis är tanken på sushi i Hong Kong dominerande. Du vet.



pirr pirr peppen



Ovanför texten? Dagen då anna ternheim blev en man och jag blev maximalt peppad på allt kruset i havet blomman i håret vännen i hjärtat dansen i benen resan i framtiden.

splittrad men lycklig

Man kan säga att Göteborg och Stockholm har delar vårdnad om mig. Det är jag och ryggsäcken och friheten och söders kullerstenar och andra lång under fotsulan.

name the pet



Bortsett från katastrofen på popcirkus är det här ju ganska bra. Dock kan man ibland skymta vissa gnosjötendenser som inte känns helt ok. Men framförallt så är dansen väldigt creddig. Och det är ju ändå det som räknas. Vad vill man liksom? Bara dansa.

nyc wild



Ändå fick jag en sån skön känsla att åka dit nu. Jag orkar inte vänta till april.

en sak har jag lärt mig

I sjukdomstillsånd av sviniga influenser är det lätt att viss sinneförvirring uppstår, det är också lätt att man tappar koncentrationen, hjärnans fokus försvinner och något låter hjärtat styra. I mitt fall så saknar jag en person på diverse alla vis, ja och det mesta exploderar. För att föra motsånd mot detta så kan man lyssna på addeboy Vs cliff. Då låter man dansfötter styra över plastgolv och stenfasader. Peppen tar över, hjärtat stannar bakom och fokus återkommer. Överlevnad kallas det tror jag.

saker man kan ha på sig för alltid

Man kan ha en schwan på magen. Titta här!

om man inte var där så var man antagligen här



Om man inte var här så var man antagligen där.

det här är ju fantastiskt


så här stod det på en sten jag hittade för en vecka sen


"Vad rätt du tänkt
Vad du i kärlek vill"

k k obra

Säger dom något viktigt om vår samtid när dom vänder kameran mot sig själva?

cocotaxi mama'


projekt äga så mycket teknik som möjligt



Köpa eller icke köpa? Borde dock skaffa mig någon form av källarlokal om denna ska nyttjas på bästa sätt. Med tanke på att  man hör grannens väckarklocka från andra sidan väggen känns det som en bra idé med robust tegel eller förfallande industrieko. Kanske borde jag också skaffa mig en smula framförhållning att slutföra projekt som jag startar om denna lilla pryl och jag ska bli vänner. Det är ju inte direkt min starka sida om vi ska hålla oss till sanningen. Borde ockå skaffa mig en partner i detta projekt. Någon? Peppen är rejäl och pengarna vill bara glida ur händerna och omvandlas till en liten hercules RMX på fyrtioåtta timmar. Men så tänker jag ändå att man kan resa till N.Y för samma pengar och att man kan köpa skitkopior i Malaysia. Men jag kanske inte borde tänka så mycket. Det är mitt nya. (Nike - just do it..haha)

kan vara en fin sida


when your moneys gone and youre drunk as hell.

Spontanpeppen! Efter typ tusen samtal till bee slutade det med att jag gick till alkisparken med det fina parkbänksfolket. Vidare slutade det med att vi gick til gossip. Där träffade jag ett gift par och diverse gnosjöfolk. M och E gick hem jag gick själv till det andra stället, tog mig en 90talshousedans och skippade resten. Slutade med att jag och anna dansade till gaz och diverse andra baltiska saker på storans uteserverings bord, med en fransman och hans pack. Spontant kul kväll! Utan tvekan så älskar jag mitt liv och alla som är bäst på att förgylla det.

gullbergs kaj i ögonvrå, mycket som är svårt att förstå

Sitter i parken ovanför stan. Man ser gullbergs kaj och solen strax under grantopparna på ön där borta. Någon har satt fotokakel på gravstenarna, slängt ölburkar på kulturarvet och supit sig full vid bingot. Sitter med min slitztidning, rubriker som "älskling, har du ätit lök?! Vi testar grabbmaten ölkorv", "brudar, brudar, brudar, nu 50 % mer", "Slitz, en tidning för män som fuckar upp". Alltså det är sjukt kul att folk ens köper tidningen, det är typ tre bilder på en naken tjugoårig, så för "brudarna" kan det ju knappast vara. Dessutom är det inte speciellt kvalitativa reportage som man kanske kan lista ut.

Och när man ändå funderar kring skräpblaskor tänker jag på att det var en tjej som var född -79 som köpte en cosmopolitan av mig här om dagen. Allvarlit talat. Hur kan man vilja läsa? Hur kan man tycka att det är intressant?

RSS 2.0